Karta Sprint-SM

Sprint-SM


I helgen avgjordes sprint-SM i min gamla hemstad Jönköping. Här bodde jag under tiden som jag studerade till Byggingenjör. Eller snarare så bodde jag i det intilliggande Huskvarna. Sprint-SM är en av få orienteringstävlingar som jag har valt att satsa på det här året. Målet med helgen var i första hand att ta mig vidare till A-final. En uppgift som jag såg som möjlig om jag fick till ett riktigt bra lopp i kvalet.

Kvalet

Kvalbanan kunde delas in i tre olika områden. Det började med ett kort parti uppe i Stadsskogsparken, innan det bar vidare mot ett ett lummigt småhusområde, för att slutligen avslutas med normal stadsbebyggelse.

Inledningen kändes lite trevande. Det kändes snabbt som att kroppen sade ifrån trots att jag inte tyckte att jag sprang särskilt fort. Det var motigt och lite kuperat. Jag kämpade på. Efter första långsträckan blev det lite knixigare igen med klassiska ”vilken sida om huset”-vägval. Den delvis kuperade terrängen borde gynna mig men samtidigt tappade jag orienteringen lite och tog några lite längre vägval. När jag slutligen skulle ta mig ner från höjden valde jag att gå höger nerför en trappa, ett vägval som jag ångrade precis när jag lämnade kontrollen, men då var det redan försent att vända om.

Väl nere i stan tänkte jag att det var dags att trycka på, men då bjöd banläggarna på riktigt klurig orientering genom några innergårdar. Där fick jag svårt att hänga med på kartan och det gick både långsamt och missades endel. Sekunderna flög snabbt iväg och när jag närmade mig målet så var det redan klart för mig att jag skulle få springa B-final på eftermiddagen.

Finalen

För oss som skulle springa B-finalerna blev det en lång väntan innan start. Men solen gassade på vid arenan och det var många i Tuna som stod för fina prestationer så det var kul att följa tävlingarna som supporter.

Solen och den 30-gradiga värmen tog ut sin rätt. När det väl var dags för mig att springa igen kände jag mig lite småseg. Men efter en lång uppvärmning började jag återigen komma igång.

Banan inleddes med ett småplottrigt parti där det mest handlade om att ta sig från punkt A till punkt B. Jag gick ut ganska lugnt i det här partiet och fokuserade på att gå rätt. Efter kontroll fyra tog några längre och kortare vägvalssträckor vid. Jag tryckte på alltmer och kände genast hur musten spred sig genom benen. Jag hade en bra känsla fram mot varvningen och kände att jag kunde ligga på bra. Formen kändes bättre nu än vad den hade gjort på morgonen.

Efter varvningen kom jag in i ett ganska lurigt parti med mycket löpning genom olika innergårdar. Många vägar var avstängda vilket gjorde vägvalen riktigt intressanta. Det var riktigt klurigt att hitta rätt vägval och jag fick lite hjälp från han som startade minuten innan mig, som jag kom ikapp strax innan varvningen. Vi tog lite olika vägval men höll ihop ända in mot mål. Slutligen blev det en hård spurt från näst sista kontrollen. Ett riktigt kul lopp men jag behöver nog skärpa till min orienteringsteknik om jag ska kunna vara med och fightas om högre placeringar även i sprint. Banläggarna hade återigen lyckats få till bra utslagsgivande banor.

Det blev en riktigt kul helg till sist som avslutades med en seger för Tuna i sprintstafetten. Nu är orienteringssäsongen i princip över för det här året. Det blir O-ringen till sommaren men där kommer jag bara vara med och köra för att det är skoj. Fokus framöver kommer att bli att försöka hitta glädjen i livet igen. Jag måste ha tappat bort den längsmed vägen på livets långa resa.

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.